fredag 12 augusti 2011
torsdag 11 augusti 2011
Ett av världens mest jämställda länder?
Min farmor, 75 år gammal och uppvuxen på finska landsbygden, har precis upptäckt att det finns stora orättvisor i vårt samhälle: "Jag läste i tidningen att v a n l i g a par får betala 300 kr för att få inseminera, medan lesbo (hon försöker...) kan få betala upp till 12 000 för samma hjälp. Det är orättvist i lagen." (sagt med påtaglig finsk brytning) Ja, så är det farmor. Lesbiska måste också (närstående)adoptera sina egna barn (bra artikel i DN förra veckan, som tyvärr inte ligger på nätet) om de inseminerar i t ex Danmark.
Aftonbladet har en artikel som gäller samma fråga.
Likaså Ottar.
Aftonbladet har en artikel som gäller samma fråga.
Likaså Ottar.
lördag 6 augusti 2011
Korrespondans "Nytänk i barnkollektionen"
(Bilder lånade från www.cutiekidsclothing.com)
Från: CDatum: 16 december 2010 12:38
Ämne: Nytänk i barnkollektionen
Till: Fyra olika framträdande barnklädeskedjor
Hej!
Som så många andra så reagerar jag på att småbarnskollektionerna av kläder är så könsstereotypa i färg och form. Ofta hör jag hur vänner och bekanta blir frustrerade när de går in i er butik (och andra barnklädesbutiker) och de måste definiera vilket kön de vill köpa kläder till när de söker råd hos en av expediterna. Små barn ser ju i stort sett likadana ut i kropparna, så det finns ju inget syfte med att välja barnkläder utifrån kön på barnet. Att behöva välja mellan rosa och blått, spets eller neutralt, är ju dessutom väldigt ålderdomligt.
I min framtidsvision och drömvärld skulle jag kunna gå in i en barnklädesbutik och finna alla bodys är på ett och samma ställe, alla byxor på ett och samma ställe etc. Att kläderna är sorterade efter typ av plagg och funktion i stället för typ av kön det förväntas passa på, så att konsumenterna själva får avgöra vad de vill inhandla utan att behöva formas av samhällets stereotypa syn på kön eller expediternas brist på genusmedvetande. Dessutom skulle det vara mycket praktiskt att hitta alla bodys på ett och samma ställe. Det skulle även estetiskt se väldigt tilltalande ut att se bodys i regnbågens alla färger och med alla tänkbara mönster.
Låt barn få vara barn helt enkelt!
/C
Fick artiga svar från samtliga kedjor (tyvärr har jag råkat radera dem), de framhöll vänligt men bestämt att folk önskar ha könsuppdelade barnkläder, men hänvisade även mycket hjälpsamt till den och den unisexkollektionen.
Korrespondans DN
Från: C
Datum: 16 december 2010 11:21
Ämne: Ang. Insidans serie om insemination och donatorer
Till: insidan@dn.se
Hej!
Jag har följt Insidan intensivt när ni har haft temat kring insemination och donatorer. Jag är mycket besviket över att fokuset blivit blivit enbart heteronormativt. När det gäller ensamstående kvinnor och människor inom HBTQ-världen så är läget högst aktuellt och prekärt. Ensamstående kvinnor som önskar insemineras för att skaffa barn har inte den möjligheten i Sverige utan måste vända sig till exempelvis Danmark. Två lesbiska kvinnor som är ett par får inseminera i Sverige, men då heterosexualitet är normen får enbart den ena kvinnan bli gravid, trots att det skulle vara möjligt för båda att exempelvis använda samma donator bli gravida, och därmed få föda genetiska halvsyskon. Vad jag förstår så är det heller inte helt självklart att få skaffa mer en ett barn i Sverige på detta sätt. Därför väljer många lesbiska par att söka sig till klinik i Danmark. Följden där blir att när ett barn föds, räknas bara den biologiska mamman som juridisk förälder. Det händer att den födande föräldern "ångrar" sig och inte låter den andra föräldern närståendeadoptera och blir fråntagen det föräldraskap som denne har förberett sig på.
I Sverige är synen på biologi stark, och dagligen kränks folk inom hbtq-världen i Sverige, i Stockholm, år 2010, på grund av detta. Ett par som består av två lesbiska, alternativt en kvinna och en transman måste genomgå samma behandling inför insemination i Sverige som ett heterosexuellt par, inklusive tester och allt, vilket är fullkomligt orimligt eftersom den ena parten uppenbarligen inte kan göra den andra gravid genom samlag.
Ni har i er reportageserie belyst synen på biologi och den skara heterosexuella som inseminerar för att skaffa barn och har svårigheter att berätta för sitt barn att pappan som är närvarande och uppfostrar inte har en biologisk koppling till barnet. Om man pratar med människor inom HBTQ-världen som skaffar barn, kan man få en annan bild kring biologi och föräldraskap. (En mycket viktig bok har skrivits av Eddie Summanen, den heter "Familjeboken".) Det blir naturligt att berätta för ett barn att det den ena föräldern inte är biologiskt förälder i ett lesbiskt förhållande, likväl som det är det för "vita" heterosexuella par som adopterar ett barn med annat etiskt ursprung.
I Sverige finns det fortfarande tvångssterilisering, för att transpersoner inte ska på något vis kunna fortplanta sig. Trots att det skulle vara möjligt att frysa in ägg från en transman och placera i hans flickväns kropp. Ponera att flickvännen inte har möjlighet att producera egna fungerande ägg för att bli gravid, då är det kört för detta par att skaffa barn på det viset. För i Sverige får man lagligt inte bli gravid genom två donerade könsceller, dvs. både få spermier och ägg.
Lagstiftningen i Sverige ligger efter, och detta behövs lyftas. TV4 hade en reportageserie kring detta för ett par år sedan, men sedan dess har det varit tyst i debatten, trots att inget har förändrats. Ofta möter jag människor som känner stor frustration och maktlöshet över detta.
Ett tips och en vädjan till er på DN är att undersöka detta och upplysa kring detta, och inte enbart förstärka heteronormen och den biologistiska synen som vi har i vårt "öppna" samhälle.
Ett tips är att ringa och höra sig för med RFSL och Mama Mia Söder och undersöka detta vidare.
Hälsningar C
Inget svar.
Datum: 16 december 2010 11:21
Ämne: Ang. Insidans serie om insemination och donatorer
Till: insidan@dn.se
Hej!
Jag har följt Insidan intensivt när ni har haft temat kring insemination och donatorer. Jag är mycket besviket över att fokuset blivit blivit enbart heteronormativt. När det gäller ensamstående kvinnor och människor inom HBTQ-världen så är läget högst aktuellt och prekärt. Ensamstående kvinnor som önskar insemineras för att skaffa barn har inte den möjligheten i Sverige utan måste vända sig till exempelvis Danmark. Två lesbiska kvinnor som är ett par får inseminera i Sverige, men då heterosexualitet är normen får enbart den ena kvinnan bli gravid, trots att det skulle vara möjligt för båda att exempelvis använda samma donator bli gravida, och därmed få föda genetiska halvsyskon. Vad jag förstår så är det heller inte helt självklart att få skaffa mer en ett barn i Sverige på detta sätt. Därför väljer många lesbiska par att söka sig till klinik i Danmark. Följden där blir att när ett barn föds, räknas bara den biologiska mamman som juridisk förälder. Det händer att den födande föräldern "ångrar" sig och inte låter den andra föräldern närståendeadoptera och blir fråntagen det föräldraskap som denne har förberett sig på.
I Sverige är synen på biologi stark, och dagligen kränks folk inom hbtq-världen i Sverige, i Stockholm, år 2010, på grund av detta. Ett par som består av två lesbiska, alternativt en kvinna och en transman måste genomgå samma behandling inför insemination i Sverige som ett heterosexuellt par, inklusive tester och allt, vilket är fullkomligt orimligt eftersom den ena parten uppenbarligen inte kan göra den andra gravid genom samlag.
Ni har i er reportageserie belyst synen på biologi och den skara heterosexuella som inseminerar för att skaffa barn och har svårigheter att berätta för sitt barn att pappan som är närvarande och uppfostrar inte har en biologisk koppling till barnet. Om man pratar med människor inom HBTQ-världen som skaffar barn, kan man få en annan bild kring biologi och föräldraskap. (En mycket viktig bok har skrivits av Eddie Summanen, den heter "Familjeboken".) Det blir naturligt att berätta för ett barn att det den ena föräldern inte är biologiskt förälder i ett lesbiskt förhållande, likväl som det är det för "vita" heterosexuella par som adopterar ett barn med annat etiskt ursprung.
I Sverige finns det fortfarande tvångssterilisering, för att transpersoner inte ska på något vis kunna fortplanta sig. Trots att det skulle vara möjligt att frysa in ägg från en transman och placera i hans flickväns kropp. Ponera att flickvännen inte har möjlighet att producera egna fungerande ägg för att bli gravid, då är det kört för detta par att skaffa barn på det viset. För i Sverige får man lagligt inte bli gravid genom två donerade könsceller, dvs. både få spermier och ägg.
Lagstiftningen i Sverige ligger efter, och detta behövs lyftas. TV4 hade en reportageserie kring detta för ett par år sedan, men sedan dess har det varit tyst i debatten, trots att inget har förändrats. Ofta möter jag människor som känner stor frustration och maktlöshet över detta.
Ett tips och en vädjan till er på DN är att undersöka detta och upplysa kring detta, och inte enbart förstärka heteronormen och den biologistiska synen som vi har i vårt "öppna" samhälle.
Ett tips är att ringa och höra sig för med RFSL och Mama Mia Söder och undersöka detta vidare.
Hälsningar C
Inget svar.
Korrespondans Yasuragi
Skickat: den 8 augusti 2010 22:43Till: privat@yasuragi.se
Ämne: Ang: Segregerande formulering
Hej!Ämne: Ang: Segregerande formulering
Med detta mail vill jag göra er medvetna så att ni kan göra ett aktivt val i hur ni formulerar er i beskrivningen av de olika behandlingarna som ni erbjuder. Exempelvis skriver ni i beskrivningen av en behandling: "En chans för blivande föräldrar att tillsammans koppla av och förbereda sig inför bebisens nedkomst. Den blivande mamman får njuta av den närande, spänstgivande kroppsbehandlingen Haha medan pappan får tillfälle att ladda energidepåerna med kroppsbehandlingen Ki. I båda behandlingar ingår peeling, massage och lyxig kroppsinpackning."
Genom att bara byta ut ordet pappa mot partner så kommer ni signalera att ni välkomnar alla människor som besökare på yasuragi, som till exempel två kvinnor som skaffar barn ihop, som det är möjligt att göra nu på 2000-talet.
MvH C
Svar från Yasuragi
Den 9 augusti 2010 11:00 skrev E
CTack för ditt mail och dina synpunkter. Din synpunkt är högst relevant och jag ska ta till mig detta och ändra formuleringen till nästa tryck av broschyren. Det var aldrig ämnat att vara diskriminerande på något sätt.Varma hälsningar E
Agera när jag reagerar
Jag gick allt som oftast och var upprörd över små och stora samhälleliga fenomen, muttrade, surade, fastnade i tankespinn, men insåg att jag inte gjorde något för att förändra. För något år sedan gav jag mig själv ett löfte att agera när jag reagerar. På det sättet blev det lättare för mig att släppa frustrationen i stället för att gå runt som en arg bitter tant utan att bidra till en positiv förändring. Det är inte mycket, jag önskar göra mer och större, men det är åtminstone en början.
"Ge regnbågsbarnen samma rättigheter!"
Med en känsla av skam medger jag att jag idag lade ner tidningen Mama i kundkorgen i mataffären. Det finns ytterst få magasin som jag känner att jag kan köpa med gott samvete, eftersom de oftast är mycket normativa och bidrar till att bibehålla och förstärka könsstereotyper. Tidningen Mama riktar sig till heterosexuella gravida kvinnor som lever i tvåsamhet med en man. Så hur nu denna tidning hamnade i min kundkorg... Ja, hur som... I just denna upplaga (nr 9 juli 2011) finns det dock en mycket viktig artikel. Nästan längst bak i tidningen, inklämd mellan två annonssidor hittas ensides gästkrönika vars rubrik lyder "Ge regnbågsbarnen samma rättigheter". Den tar upp ett allvarligt, men i stort sett osynligt, problem i Sverige idag. Nämligen följande: Två kvinnor som väljer att skaffa barn tillsammans med hjälp av insemination i Danmark är inte skyddade enligt svensk lag, oavsett och de är gifta eller ej. Betänk att spontangraviditet inte sker i lesbiska relationer, utan det krävs alltid en längre beslutsprocess där bägge parter måste stå för beslutet.
Trots att de lever i en tvåsam relation, har beslutat, planerat, ekonomiskt bekostat och genomgått en graviditet ihop är inte båda föräldrarna juridiska föräldrar. För att båda föräldrarna ska bli juridiska föräldrar och få samma rättigheter och skyldigheter i sitt föräldraskap måste det till en närståendeadoption som inte kan träda i kraft förrän barnet är ute och faderskapsutredning utförd och klar. Det innebär att det sker att ena partern backar ur. Dvs den partnern som inte är den som bär barnet i sitt kropp kan ångra sig efter att barnet blivit till och rentav fött, och varken barnet eller den föräldern som burit barnet kan göra något. Det kan också ske att den gravida föräldern ångrar sig, och vill ha alla rättigheter själv, vilket leder till att den andre blir ifråntaen sitt barn och sitt föräldrarskap, utan att kunna göra något åt det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



