Idag är första dagen på mitt överkonsumtionsfria år. Min hjärna försöker så klart motarbeta mig och komma på massor med saker som jag skulle vilja ha: Exempelvis en kamera av märket Leica som är alldeles väldans dyr, trots att jag har en systemkamera som jag fortfarande håller på att lära mig funktionerna på. Ett par röda byxor som jag plötsligt inte kan vara utan, trots att jag aldrig haft ett par sådana tidigare. Igår kände jag mig tvungen att köpa ett durkslag som i färgen matchade min bricka. Samtidigt så rotade jag runt lite extra i garderoben i morse och fann kläder med prislappen kvar. Helt oanvända. Så det ska nog gå bra det här. Jag undrar vad jag kommer att öppna upp för tankeutrymme, när jag låter den del av mig vila som tänker mycket på saker som går att köpa.
Så... vad innebär ingen överkonsumtion för mig? Ingen klädshopping. Inga prylar eller pinaler till hemmet, såvida inte något högst oumbärligt går sönder, som kylskåpet. Inga nya appar till mobilen. Inga svulstiga magasin som jag egentligen inte ens etiskt kan stå för att jag läser ibland.
Att ta del av kulturutbud som film, litteratur, konstutställningar, museum är okej. (Dock inte köpa mer skönlitterära böcker förrän jag läst de olästa som står i bokhyllan. Vilket lär ta ett år.)
Och jag har okejat loppisar för mig själv. Åker i stort sett bara på somrarna och där får jag bara köpa sådant som är riktigt unikt, och som är så tjusigt, praktiskt och till överkomligt pris att det vore skam att lämna den till sitt öde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar