tisdag 27 september 2011

Stjärnfamilj

"Begreppet stjärnfamilj beskriver en familj där omtanke, respekt, kärlek och ansvar är viktigare än den yttre formen. Denna familj kan bestå av en eller flera vuxna och banden mellan vuxna och barn och mellan syskon bygger inte alltid på biologi. I begreppet ryms regnbågs-, enförälders-, tvåförälders-, bonusförälders-, dubbelregnbågs-, poly-, adoptiv-, extended-, donations-, med mera- familj likaväl som den barnlösa familjen. 

Begreppet har tillkommit som en reaktion på begreppet kärnfamilj och den innebörd och de värderingar som förknippas med denna, samt den exkludering av andra familjekonstellationer som det begreppet innebär."
  
(Beskrivning tagen från facebookgruppen "Värna stjärnfamiljen")


Jag är uppvuxen i en släkt där konflikter var vardagsmat och kommunikation en bristvara. Man talade aldrig ut om den aktuella konflikten, utan bröt i stället kontakten i ett par år, och blev sams när den ene kände sig klar med gruffet och lyfte telefonluren, sen fortsatte man som om inget hade hänt. Om det inte var för illa, då bröts kontakten för gott. Från när jag var så där i 12-årsåldern minns jag en känsla av att det inte riktigt borde se ut så där, en känsla som växte sig starkare ju äldre jag blev. Även jag har följt min släkts mönster och brutit där jag inte känner att relationerna är jämlika och respektfulla, och där jag känt att arbetet med relationerna kräver mycket mer än vad det ger tillbaka. Att fortsätta delta i det mönstret bara för att vi är "blodsbandssläkt" har aldrig varit ett tillräckligt starkt argument för mig. 


Däremot har jag med åren skapat fantastiska familjeband till mina vänner. Familjeband som är trygga, stabila, ömsesidiga, respektfulla och innehåller mycket värme. Det är med dem jag firar jular och andra högtider. Det är de som tagit emot mig när jag fallit, och som ringt varje vecka tills de hört att jag är på fötter igen. Det är av dem jag kan få ett sms där det står "Nu ringer jag polisen" om jag varit dålig på att höra av mig. Det är de som säger: "Om du får ett barn med kolik, eller om det är tufft i början, så får du flytta hem till oss ett tag. Det bara är så!"


Stjärnfamiljer är den ultimata familjekonstellationen.  












2 kommentarer:

  1. Jag tycker att stjärnfamilj är ett så himla vackert begrepp. Blod är ju tjockare än vatten, men kärlek är tjockare än blod. Jag kallar mina vänner för min självvalda familj.

    Mina förebilder där är mina morföräldrar-där spelade det ingen roll om du hade blodsband eller ej, du var alltid välkommen. Så jag har haft många människor som var lika självklara som t.ex. mostrar och morbröder, men som inte var släkt.

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig, och jag tycker mycket om uttrycket självvald familj. Mina vänner bjuder alltid in både oss vänner och familjemedlemmar vid lite större firanden eller sommarstugehäng, något som jag tycker mycket om, precis på det sättet du beskriver dina morföräldrar. Det blir umgänge över generationsgränserna och vänner och familj är jämställda värdemässigt. Vackert!

    SvaraRadera