Socialiseringsprocessen

- den process genom vilken barn och vuxna lära av andra.

- processen att ärva normer , seder och ideologier .

- "en viktig del av socialisering är inlärning av kulturellt definierade könsroller" ... "Familjen är förvisso viktigt att stärka könsroller , men det är även vänner, skola, arbete och massmedia. Könsroller förstärks genom otaliga subtila och inte så subtila sätt." (Henslin (1999:76)

(Källa: Wikipedia eng.översättn)

För något år sedan befann jag mig på en restaurang med en grupp människor, varav hälften var barn. De flesta som var där var ytligt bekanta så jag fann mig själv, ganska omtumlad av den stimmiga miljön, sitta  tyst betraktande allt som skedde kring mig. Det jag såg har för mig blivit en symbol för socialiseringsprocessen: när vuxnas mer eller mindre subtila (och säkert omedvetna) förväntningar på barn påverkar hur barnen relaterar till varandra.  

Aktörer (barn)
A: Pojke ca 1 år. (Inte ännu verbalt språkande)
B: Pojke ca 4 år (upplevdes yngre än sin förväntade ålder)
C: Flicka ca 3-4 år
Syskonpar:
D: Flicka ca 3 år
E: Pojke ca 5 år


Scen 1: När barnen valde själva
I begynnelsen av kvällen leker A och B glatt med de leksaker som A har omkring sig, skrattar och kommunicerar på ordlöst vis. Båda är synbart mycket tillfreds med varandras sällskap.
C sitter tillsammans med sin förälder. Leker inte.
D och E, syskonparet, leker ganska vilt, skrattar, busar.


Scen 2: När de vuxna valde
Förälder till B verkade inte nöjd med att han lekte med en bebis, och började uppmuntra honom till att leka med E. Förälder till D och E verkade inte nöjd med att syskonparet var så stojiga, började uppmuntra E till att leka med B, och lite lugnare. Nu leker de båda, enligt "fysisk" ålder jämlika, pojkarna med varandra. D är ensam kvar, sitter tyst och allvarlig på sin stol. Efter en stund har de båda flickorna C och D hittat varandra (med de vuxnas hjälp) och inleder lek. 1åringen leker med ingen, men får uppmärksamhet av sina föräldrar.


Volià! Socialiseringsprocess!