Tröttsamma stereotyper

Ibland blir jag trött ända in i själen. Som när jag besökte Visby förra sommaren och råkade passera ett stånd där allehanda ting fanns till försäljning, bland annat t-shirtar med ovanstående motiv. Min goda vän V som stod bredvid och betraktade fenomenet suckade trött och undrade vad en kunde göra när en såg sådant. Jag proklamerade med hög röst att "En behöver inte göra så mycket för om en person av det manliga släktet (jag förutsätter faktiskt att denna t-shirt FÖRMODAS uppskattas av heteronormativa män) väljer att bära en sådan så vet en att han är urbota dum och behöver sedermera inte ge honom vidare uppmärksamhet. Det talar för sig själv och kan ses som en varning." Jag hinner knappt avsluta meningen innan en ung person av manligt kön stiger fram mot t-shirtarna (utan att ha hört mina ord) med sin flickvän, och skrockar "höhöhö, roligt", flickvännen småler besvärat men säger inget mer. Jag vänder mig till V och ler förnöjt. Jag kan dock inte låta bli att undra varför det där anses vara roligt. En vän gifte sig för ett tag sedan med sin flickvän sedan många år tillbaka, de har ett par barn tillsammans. Jag kan inte annat än förmoda att det här var en akt av ömsesidig kärlek, men likväl var han tvungen att fälla kommentaren "Så nu är man fast, med boja och allt". Ack så tröttsamt...